"VAD ÄR EGENTLIGEN

          BIP-KODER BRA FÖR?"

2021-02-22

#2

Artikel av Leif Jönsson, arkitekt

Den frågan publicerade vår BIM-manager Jenny på intranätet i veckan.

 

Hon fortsatte:

”…många ställer sig kanske även frågan; vad betyder egentligen BIP-kod?”

 

BIP står för Building Information Properties och är ett system för egenskaper och beteckningar på olika objekt i en fastighet. Vi är vana vid att rita en innervägg i ett innerväggslager, men här kopplar vi också till ytterligare information såsom ID, brandklass och BSAB-koder för att få ett enhetligt språk mellan olika aktörer. BIM och BIP handlar ju egentligen om att förse modellen med mer och mer information som fler kan ha nytta av.

 

Våra hjälpmedel och verktyg blir bättre och fler. Likaså alla engelska förkortningar….

Leif_2.jpg

Utveckling av arbetsmetoder på ett arkitektkontor

På 70 år har mycket hänt. I Fredblads begynnelse bestod ett arkitektkontor av horisontella ritbord, där arkitekter och ingenjörer i ritrockar låg dubbelvikta, och med dragstift i tusch, eller 2mm Caran d´Ache-pennor ritade på väv, skisspapper och så småningom även på ritfilm.

Idag ser vi moderna arbetsplatser med justerbara bord för stående och sittande arbete, ergonomiskt utformade stolar och bländfri belysning. Vi erbjuder massage och friskvård.

De flitigt förekommande askkopparna är utbytta mot frukter och vattenflaskor. Transistorradion ljuder inte längre utan istället har personalen hörlurar.

Ammoniakkopieringen som spred ångor och som gjorde att man inte blev förkyld, har ersatts av färgskrivare. En kopiator som kunde förminska och förstora var en stor sensation när den införskaffades på 1990-talet. 1987 köpte vi vår första ordbehandlare, några år senare en telefax. Den första mobiltelefonen köptes 1993 för 16.000kr, en vikbar historia med utdragbar antenn.

Internetuppkoppling har bara funnits i 25 år. Idag är det svårt att tänka sig en dag på jobbet utan mail, på gott och ont. Hemsidan och olika sociala medier har blivit en ovärderlig front mot omvärlden, där vi kan visa vår verksamhet.

Det tidiga arbetet på kontoret bestod i handritade ritningar, som levde som originalhandlingar, från projektets början till slut. Dessa arkiverades i stora ritningsarkiv, prydligt och ömsint nedvikta och katalogiserade.

1988 fick kontoret två stora projekteringsuppdrag som blev startskottet för den digitala projekteringen på Fredblad. Våra nya kunder krävde att man ritade i något som hette AutoCad. För nästan en halv miljon kronor (!), motsvarande det dubbla i dagens penningvärde, fick vi två arbetsstationer och en skrivare…

I dag modellerar vi i en levande 3D-miljö och tillhandahåller aktuella digitala illustrationer och visualiseringar under hela projekteringen. Ett original finns inte i den bemärkelsen längre utan är bara en fil i ett datasystem, som säkerhetskopieras i ett moln. Ritningar försvinner alltmer från byggplatserna och ersätts av läsplattor. Detta är moderna arbetsmetoder som höjer kvaliteten på arbetet, och skapar delaktighet och förståelse för berörda parter, men det bör påpekas att misstänksamheten var stor när den digitala revolutionen inleddes.

Och ännu viktigare, det blir inte bättre än den data du matar in. Arkitektens kunskap och erfarenhet går inte att ersätta med digitala verktyg. I bästa fall är de digitala verktygen en hjälp för att uttrycka sig. Eero Saarinen och co kunde på 50-talet rita TWA-terminalen på JFK utan avancerade 3D-program.

Vi blickar framåt

AR och VR (augmented respektive virtual reality) kommer att göra sitt verkliga intåg inom kort. Till exempel har ju virtuella lägenhetsvisningar verkligen blivit en bra lösning under pandemin.

Behovet av att kommunicera och visualisera kommer bara att öka – och framför allt kommer förväntningarna att stiga hos våra kunder och deras kunder. De kommer inte att nöja sig med en planritning eller en 3D-bild – de kommer att kräva att få gå runt ”virtuellt” i miljön.

Vi vet också att det är allt viktigare att veta vilka produkter och material våra byggnader innehåller, om vi verkligen ska komma någon vart med cirkulärt byggande. AI (artificiell intelligens) kan hantera stora datamängder ytterligare hjälpa oss i detta arbete.

Dessa tekniska innovationer är våra hjälpmedel med oändliga möjligheter. De ersätter dock inte det fysiska mötet, den personliga närvaron och engagemanget. Där kommer människan (hoppas jag) alltid vara bäst.

Fredblad Arkitekter 1951-2021

När vi blickar tillbaka, kan vi se arkitekturens stilideal som vingslag, som ständigt förändras. Vi kan också se hur teknikens utveckling öppnar upp möjligheter vi inte kunnat föreställa oss. Att ta lärdom av sin historia när vi blickar framåt, att se företeelser i större perspektiv och sammanhang berikar oss som individer.

Fredblad har en spännande historia men en förhoppningsvis ännu mer spännande framtid. Tack till alla som gjort vår historia möjlig och gett oss förtroendet att arbeta tillsammans. Vi är alla samhällsbyggare med ambitionen att skapa bestående värden.

Nu fortsätter 70-års-jubiléet…

Leif Jönsson

Arkitekt & VD

bh1.PNG

Följ vårt jubileumsår i våra kanaler!

#Fredblad70