
Bra lärmiljöer måste hålla för förändring
Vi vet mer än någonsin om vad som skapar goda lärmiljöer. Samtidigt ska allt fler av framtidens skolor utvecklas i byggnader som redan finns. Minskande elevantal, renoveringsbehov och nya krav på trygghet förändrar förutsättningarna. För Anna Pihl, arkitekt lärmiljöer, gör det förståelsen för både verksamheten och den befintliga byggnaden allt viktigare.
Kunskapen om hur den fysiska miljön påverkar lärande och välmående har utvecklats mycket under de senaste tio åren. Men när Anna pratar om bra lärmiljöer börjar hon inte med arkitekturen.
– Ingen fysisk miljö är viktigare för lärandet än människorna som verkar i den. Pedagogens förmåga att lära ut är avgörande. Men arkitekturen kan skapa de grundförutsättningar som behövs för att elever och personal ska må bra, känna sig trygga och kunna prestera sitt bästa.
För arkitekten handlar det därför om att förstå vad som faktiskt ska ske i skolans olika delar. Hur vill man använda de olika rummen? Hur vill man arbeta? Hur vill man att elever och personal rör sig genom byggnaden? Var behövs gemenskap och var behövs möjlighet att dra sig undan?
– Vi behöver ta reda på vad som ska göras var. En skola måste vara funktionell, men den behöver också erbjuda trygga, inspirerande och öppna miljöer där människor kan mötas och utvecklas tillsammans.
Det kan handla om ganska konkreta saker. En välfungerande skola behöver ge plats för olika människor och olika behov. Därför lyfter Anna betydelsen av variation, från gemensamma ytor till mindre sammanhang och ”rum i rummet”.
– Alla tar inte plats på samma sätt. Det kan behövas lugna alternativa vägar, fönsterplatser, krypin, enskilda sittplatser eller platser för återhämtning. Det viktiga är att de blir en naturlig del av miljön och inte något vid sidan av.
Hon använder också begreppet ”trygg rygg”, möjligheten att sitta med uppsikt över ett rum utan att själv känna sig exponerad. Tillsammans med tydliga rörelsevägar och god orienterbarhet kan sådana grepp göra stor skillnad i vardagen. Sedan finns det byggtekniska kvaliteter där vi inte kan kompromissa för att nå en god lärmiljö.
– Ljud, ljus och material är grundläggande. Det påverkar hur vi upplever och fungerar i en miljö under en hel skoldag.
Samtidigt ser verkligheten för många skolor annorlunda ut idag. På många håll minskar elevantalet, medan äldre skolbyggnader står inför stora renoveringsbehov. Parallellt finns behov av fler platser inom bland annat anpassad grundskola. Det innebär att skolutveckling i allt högre grad handlar om att förstå och utveckla det som redan finns.
– Många lokal- och funktionsprogram är framtagna för nyproduktion. I en befintlig byggnad går det inte alltid att uppfylla alla krav på samma sätt. Då behöver vi förstå vilka kvaliteter som är viktigast och väga dem mot byggnadens tekniska förutsättningar och ibland också kulturmiljövärden.
Här är det viktigt att börja tidigt. Skapa tvärdisciplinära grupper som tillsammans kan hitta följsamma lösningar med förutsättningarna. Oavsett om det gäller byggnadens fysiska eller organisatoriska struktur, eller beställarens styrande dokument.
Och där blir arkitektens helhetsperspektiv viktigt. Att bygga om en skola handlar inte om att pressa in en ny verksamhet i en gammal struktur, utan om att förstå vad som går att förändra, vad som är värt att bevara och var insatserna gör störst skillnad för verksamheten.
Bra lärmiljöer måste hålla för förändring. Vi behöver planera för behov vi ännu inte känner till. Det är svårt att veta exakt hur en skola kommer användas om tjugo år, men vi vet att den behöver kunna vara flexibel för förändring.
För Anna handlar flexibilitet inte om att varje rum ska kunna användas till allt. Det viktiga är att byggnaden som helhet klarar förändring.
– Sannolikt har det utvecklats nya pedagogiska arbetssätt, förändrade behov eller andra elevunderlag i framtiden. Då hoppas jag att vi varit kloka nog att ha robusta skolbyggnader som kan förändras med sin samtid.


